Det här var den läskigaste tågresan jag varit med om. Herregud, är fortfarande illamående. När Hana och jag skulle kliva på tåget i Söderhamn så flyger det ut en förbannad kamphund (i mina ögon är det inget annat än kamphundar) och ägaren står och flinar medan hunden gör rejäla utfall och är ute efter en sak. Att slakta våra hundar, det är inget påhitt. Han fick inte in hunden i tåget fick sätta bent över hundens rygg för att orka hålla i det samt att den högg hussen i frustration. Folk blev livrädda och bytte vagn direkt. Tänk om vi kunde göra det? Jag var så jäkla rädd, rädd att hunden skulle ta sig ur/dra sig ut mot Izor då den krälade under sätet och var helt låst. Hana blev skitförbannad och skrek åt honom samt på konduktören att han skulle ta bort sin hund. Det slutade med att folk blev så rädda att han fick sitta i kunduktörens "kabin" och vi skulle springa (?) av tåget sen så inte den hunden hann se oss. 

 

Varför ska jag behöva springa ifrån en mördarmaskin? Såna hundar ska inte finnas i vårat samhälle och ska de vista så får de väl för f*n ha munkorg på dem. Det är tyvärr alldeles för många unga som skaffar sig såna typer av hundar och hetsar upp dem. Hade ägaren inte fått tag i hunden och lagt hela sin vikt på hunden så hade Izor antingen varit död nu eller legat hos vetten. Fy f*n. Men Izor var så jäkla duktig och satt tyst i tåget medan den försökte dra sig mot oss. Han gjorde allt jag kunde för att hålla mig lugn men höll på att kräkas av rädsla flera gånger. Vi kom iallafall hem oskadda, såg hunden på andra sidan perrongen och den hade fått tag i. Usch!