Vi kom nyss in med hundarna efter att ha lagt ett spår åt båda två. Båda var jätte duktiga, Iz missade några blodpuddingbitar men var annars väldigt fokuserad. Vi får köra kortare spår så att han inte missar belöningarna så kan vi senare öka avståndet.

 

Efter spåret blev det lite lydnadsträning, vi tränade på fotpositionen men med en övertaggad hund gick det inte så jätte bra. Nåja, det kan inte gå kanonbra varje gång.

 

Däremot blev jag så stolt över honom. Iz var kopplad men en bit ifrån mig och Carla ser en hund som går förbi oss en bit ifrån, Iz spände sig men sa inte ett ljud. Jag gick fram lugnt till honom och tog tag i kopplet och Izor sa ingenting. Gick därifrån och Izor följde efter, tog fram en boll som jag hittade på gräsmattan och började leka med honom. Inte ett morr eller så! Är jätte stolt över min fina räv!