Jag har inte ens varit hemma i 1 dygn och känner mig så fruktanvärt ensam. Avskyr Gävle och har planer på att flytta ner till Malmö. Hundfolket där är så öppna, trevliga och roliga att umgås med. 

 

Jag måste medge att jag inte riktigt har några vänner som tränar hund här. Det är deprimerande. Jag vet att det finns folk som tränar hund, jag har satt ut "annonser" på facebook ang träningskompisar men det är ingen som nappar. Folket här verkar vara så j*vla instängda i sin egna värld och inte öppna för att ta emot nya människor att lära känna.

 

Tja, det känns surt. Önskar att folk var mer öppna och mer välkomnande. Jag vill inte bara ses för att träna hund. Absolut inte. Jag vill ses för att lära känna ägaren, kanske låta hundarna leka ihop, prata och umgås. 

 

När jag var nere i Malmö träffade jag Olivia som jag skrivit med på nätet i ett par år, hon är helt fantastisk. Vi tränade faktiskt inte hund en enda gång när jag var i Malmö utan vi lärde känna varandra mer och hade det roligt. Det är så jag tycker att Gävle folket borde vara, mer öppna och inte så j*vla blockerade. 

 

Nu blev det här ett skit inlägg men jag behöver skriva av mig lite.

 

Ringde till Pauline och berättade att jag inte orkade gå med P idag, kroppen värker och jag vaknade för en timme sen. Pauline forstod det fullt ut så jag ska dit imorgon efter lunch och ta henne ett par timmar. 

 

Tänkte även åka till Söderhamn snart, det var så länge sen jag var där nu!
Ska koka te och sätta mig på balkongen för att ta en cigg nu. Rensa lite tankar och försöka blicka framåt. Jag blir sjukt deprimerad av Gävle. Avskyr denna stad!

 

Ge mig en bostad i Malmö!