1 maj

Då var de första maj. Ångesten och saknaden kommer som en käftsmäll. Jag håller på att bli tokig utan min fina lilla fjärilshund. Kom hem, nu!

Ligger här och gråter och izor kom uppsmygandes i sängen är han hörde mina snyftningar. Tack älskade hund för att du finns. Du är det finaste jag har. Älskar dig


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0