Gick en längre promenad med min vackra prins och stannade såklart till vid "vårat" ställe där han fick springa lös och hämta in en boll som jag kastade åt honom, gång på gång.

Jag blev extra stolt över honom eller Oss under den här promenaden. När han sprang lös kom det en muskelhund som ägaren fick sätta dubbla halsband (ett precis under öronen) då de var tokspänd. Gick längre in i snåret och Izor tittade inte ens åt hundens håll. Och på hemvägen mötte vi en liten vit vovve och Iz hade sin boll i munnen och drog bara lite extra i kopplet. Sen var det lugnt från hans del. Min duktiga stjärna.

Nu ligger han nöjd på golvet och ska snart få någonting smarrigt att äta. Hans vanliga tuggben är inte så poppis här hemma längre och det tycker jag är jätte synd. Förr älskade han dem... Nåja, om jag plockar bort dem för ett tag så kanske intresset kommer tillbaka sen.